Det är drygt tio år sedan finanskrisen. Att döma av bankernas kommunikation är det fortfarande kris. Men siffrorna talar ett annat språk.

När jag hörde bankerna presentera sina bokslut för 2019 pratade de mycket om besparingar. Och de senaste tio åren har det sparats mycket, och samtidigt spenderats mycket på inte minst regelefterlevnad. Den här ivern att skära kostnader är tärande för företagskulturen. Alla människor vill helst arbeta på framgångsrika företag, som växer.

Swedbank och SEB tjänade 20 miljarder kronor vardera 2019 och genererade en avkastning på eget kapital på 14,7 respektive 13,8 procent. Det är bra! Det är inga krissiffror. Handelsbanken gjorde en vinst förra året på 17 miljarder kronor och redovisade en avkastning på eget kapital på 11,9 procent, vilket också är bra siffror. Däremot har Nordea skäl att se över sin lönsamhet, inklusive möjligheter att effektivisera. Avkastningen på eget kapital var nämligen endast 8,1 procent när jag är generös och exkluderar jämförelsestörande poster. Men hur mycket utrymme för ytterligare besparingar finns det efter att Nordea, och även de övriga storbankerna, redan har sparat i tio års tid?

Istället för att tjata om besparingar är det dags för bankerna att förändra sin retorik och fokusera på intäktstillväxt, som alla andra företag. Andra företag är också sparsamma, men inte alls lika gnälliga som bankerna. Att effektivisera är en del av verksamheten, men det viktigaste är att intäkterna växer, och för detta krävs investeringar. Våga investera för att växa!

Om bankerna ändrade sin retorik och blev mer optimistiska skulle de återigen vara intressanta att investera i. Förutsatt att det även syns i resultatutvecklingen. Investerare vill nämligen helst äga bolag som växer. Tidigare har bankerna kunnat trösta sina ägare med hög direktavkastning men numera är den inte särskilt hög och därför en klen tröst.

I princip alla företag har diverse externa faktorer att vara bittra över. Det kan vara handelshinder eller virusutbrott, men trots detta är det fullt fokus på att hjälpa kunderna genom att utveckla nya produkter och stärka relationerna.

Sedan året innan finanskrisen, år 2008, till och med 2018 ökade Swedbank sina intäkter med 21 procent samtidigt som kostnaderna sjönk 7 procent. Det gjorde att resultatet ökade med hela 94 procent under perioden 2008-2018. Antalet heltidstjänster har under samma period minskat med 30 procent och antal kontor med 56 procent. Under 2019 drog kostnaderna iväg till följd av penningtvättsanklagelserna.

År 2008 var avkastningen på eget kapital 15,2 procent, och året efter gjorde Swedbank förlust. Men sedan 2012 har avkastningen legat ganska stabilt omkring 15 procent. År 2018 var avkastningen på eget kapital 16,1 procent och 2019 14,7 procent. Nu talar högre kostnader för regelefterlevnad i spåren av penningtvättshärvan samt press på bolåneaffären att avkastningen försämras i det korta perspektivet.

Balansräkningen har växt med 33 procent under den här 12-årsperioden 2008-2019 samtidigt som eget kapital växt med 60 procent. Soliditeten, alltså eget kapital i förhållande till den totala balansomslutningen, har gått från 4,8 till 5,8 procent.

SEB har liknande siffror med intäkter som ökat med 2-3 procent per år i genomsnitt samtidigt som kostnaderna sjunkit. Kostnaderna har legat strax under 22 miljarder kronor varje år mellan 2013 och 2018. Under samma period har intäkterna stigit med 12 procent. Antalet kontor har minskat drastiskt sedan 2008 – med 70 procent – och även antalet anställda har reducerats ordentligt.

För SEB har resultatet fördubblats under perioden 2008-2019. Soliditeten har förbättrats från 3,3 procent 2008 till 5,5 procent 2019. De båda bankernas avkastning på eget kapital har under de här ”krisåren” (2008-2019) uppgått till 11-12 procent i genomsnitt. Sedan 2012 har Swedbanks avkastning på eget kapital legat omkring 15 procent och för SEB har avkastning legat omkring 12,5 procent.

Under åren 2008 till 2019 har Handelsbanken ökat sina kostnader mer än sina intäkter och gått från att ha klart lägst K/I-tal (kostnader i relation till intäkter) till att blivit omsprungen av både SEB och, framför allt, Swedbank. Handelsbankens resultat steg i genomsnitt med 3 procent årligen under dessa år, vilket är betydligt sämre än för SEB och Swedbank som lyckats öka sina resultat med omkring 6 procent per år. Handelsbanken har som enda bank ökat både antalet anställda och antalet kontor från år 2008 till år 2019.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent för Handelsbanken år 2008. År 2019 blev avkastningen 11,9 procent. Balansräkningen har blivit betydligt starkare under den här perioden med en soliditet som gått från 3,5 procent till 5,2 procent då eget kapital mer än fördubblats.

Nordea är den bank som sticker ut med en usel utveckling sedan finanskrisen. Avkastningen på eget kapital var 15,3 procent 2008. År 2019 blev avkastningen 5 procent (inklusive jämförelsestörande poster). Avkastningen på eget kapital låg stabilt på 11-12 procent åren 2009-2016 för att därefter försämras kraftigt. Räntenettot har minskat under åren 2008-2019 trots att balansomslutningen vuxit med 17 procent. Totala intäkter steg endast med 5 procent under den här 12-årsperioden, samtidigt som kostnaderna ökade med nästan 40 procent. Nordeas resultat var 2 672 miljoner euro 2008, vilket kan jämföras med förra årets resultat på 2 502 miljoner euro förra året (exklusive jämförelsestörande poster). Nordea är den enda banken som försämrat sitt resultat under perioden. SEB har fördubblat sitt resultat under samma tid, vilket är en imponerande bedrift.

Sett utifrån siffrorna under den här perioden 2008-2019 är det svårt att inte imponeras av kombinationen högre intäkter och lägre kostnader. Effektiviteten har ökat markant för SEB och Swedbank och resultaten för dessa två banker har ökat med 101 respektive 81 procent. En del av förklaringen till den resultatmässiga framgången är sannolikt att hela banksektorn talat mycket om kris och behovet av besparingar. Men nu är det värsta över vad gäller reglering samtidigt som den nordiska ekonomin går bra. Det borde därför finnas utrymme för andra tongångar – en mer optimistisk retorik.

Vad bankerna borde prata mer om är behovet av deras kompetens – att hjälpa kunderna med deras ekonomi – och digitaliseringens möjligheter. Banksektorn har alla möjligheter att bli betydligt mer spännande med nya innovativa tjänster till kunderna. Istället för att bankerna mer och mer liknar teleoperatörer och elleverantörer där lägsta pris är det överlägset viktigaste för kunden. Precis så har det blivit med bolån, som är bankernas viktigaste produkt. Men om bankerna kan övertyga kunderna om att deras kompetens är värd att betala för kan prispressen begränsas till ett fåtal områden. Bankerna har unika konkurrensfördelar i form av tillgång till billigt kapital och kompetens. Speciellt kompetensen bör bankerna marknadsföra så att inte alla produkter och tjänster blir bulkvaror precis som bolån.