Köp billigt, sälj dyrt

Meny Stäng

Coronaviruset, Maslows behovstrappa och aktiemarknaden

Det är med skräckblandad förtjusning jag är aktieägare. Å ena sidan är jag fascinerad av företag och hur de arbetar för att skapa aktieägarvärde. Strävan efter att komponera den optimala aktieportföljen med de bästa förutsättningarna att skapa värde över tid är också väldigt stimulerande. Å andra sidan är baksidan med att vara aktieägare i noterade bolag att aktiemarknaden är en drama queen. Det ska alltid överdrivas något enormt, med periodvis häftiga kast i aktiekurserna. Och det känns som att rörelserna blir både snabbare och större för varje år som går. Antagligen är den främsta förklaringen att det är en stor andel av kapitalet på börsen som inte tänker, alltså passiva pengar. Om man som investerare har en långsiktig vy på ett bolag spelar det ingen större roll vad som händer i det korta perspektivet. Det enda som egentligen kan ställa till det ordentligt är strukturella förändringar i ett bolag eller i en bransch. Det kanske bästa exemplet är när Apple lanserade iPhone och slog ut marknadsledaren Nokia. Det är sådana förändringar som man som aktieägare ska vara uppmärksam på, och frukta.

Jag är inte särskilt orolig för hur bolagen kommer hantera Coronautbrottet. Initialt var jag orolig för hur hysteriskt och irrationellt investerare skulle agera, och det oroar mig fortfarande. Men nu är jag även bekymrad över vad vilsna politiker ska hitta på i sin desperation att visa handlingskraft. Lugn, och tid för eftertanke, tycker jag är bra i alla sammanhang, även i akutsituationer. Det brukar i de flesta fall vara klokt att lyssna på mer erfarna människor och titta på fakta, och inte agera på intuition och i affekt.

Att många människor kommer att bli sjuka av Coronaviruset, och ytterst avlida, är uppenbart vid det här laget. Men att stänga ned stora delar av världen för att begränsa förloppet riskerar att göra mer skada än nytta. Men det är ingen enkel balansgång. Om samhället stängs ned alltför länge, med i värsta fall en depression som följd, kommer betydligt fler att dö i till exempel självmord än av Coronaviruset. Ett par veckor eller kanske någon månad är möjligtvis hanterbart, men därefter kommer många företag att få det väldigt svårt och riskera att gå under. Redan nu är hela flygindustrin i gungning. Även många hotell och restauranger är nere för räkning. Det är branscher med höga fasta kostnader som kräver hög beläggning för att nå en acceptabel lönsamhet.

Aktieägande behöver inte vara särskilt komplicerat – var långsiktig ägare i framgångsrika bolag. Framgångsrika bolag har hög avkastning på kapitalet och hög vinsttillväxt. Att de här bolagen lyckas visa fina nyckeltal beror på en stark företagskultur, att de förstår sina kunders behov och utvecklar produkter och tjänster som tillgodoser dessa behov samt kan producera och distribuera dessa produkter och tjänster på ett effektivt sätt. Dessutom krävs investeringar för att kunna fortsätta växa, det är inte gratis. Vissa bolag är även duktiga på att köpa andra bolag och hitta synergier och skapa större, ännu mer framgångsrika koncerner.

Jag minns finanskrisen då smarta människor, som under normala omständigheter var någorlunda rationella, var övertygade om att vi skulle återgå till byteshandel när det finansiella systemet kollapsade. Liknande resonemang hörs nu men sannolikt överlever mänskligheten det här och saker och ting återgår till det normala i sinom tid. Det är inte uthålligt att leva med konstant dödsångest. Och det är inte omöjligt att det kommer något nytt som vi ska oroa oss för och som kommer ta upp allt utrymme i media. Det verkar som att vi människor, i alla fall många utav oss, har det så pass bra och är så trygga att vi söker saker att oroa oss för.

Nu är vi mitt i en kris och paniken är utbredd, men rimligtvis är det här övergående och något som samhället kommer att kunna hantera, även om det kanske blir betydligt sämre innan det blir bättre. Historiskt har aktieägande varit en lönsam sparform för den tålmodige. Det beror på att världen växer över tid och människan har ett outtömligt behov av självförverkligande, vilket driver utvecklingen framåt. Så om du tror på människans strävan efter att hela tiden bli bättre ska du vara aktieägare.

Maslows behovstrappa

Jag är övertygad om att ledningsgrupperna i våra svenska företag är kapabla att hantera den här krissituationen, förutsatt att panikslagna konsumenter och politiker inte sätter alltför många käppar i hjulet. Livet går vidare och framgångsrika bolag med solida affärsmodeller kommer att fortsätta sin resa, med vissa hack i kurvan. Dagens utmaningar kan till och med resultera i ökad innovationskraft och än mer intensiv affärsutveckling. Inget ont som inte har något gott med sig.

Bankerna måste sluta tycka synd om sig själva

Det är drygt tio år sedan finanskrisen. Att döma av bankernas kommunikation är det fortfarande kris. Men siffrorna talar ett annat språk.

När jag hörde bankerna presentera sina bokslut för 2019 pratade de mycket om besparingar. Och de senaste tio åren har det sparats mycket, och samtidigt spenderats mycket på inte minst regelefterlevnad. Den här ivern att skära kostnader är tärande för företagskulturen. Alla människor vill helst arbeta på framgångsrika företag, som växer.

Swedbank och SEB tjänade 20 miljarder kronor vardera 2019 och genererade en avkastning på eget kapital på 14,7 respektive 13,8 procent. Det är bra! Det är inga krissiffror. Handelsbanken gjorde en vinst förra året på 17 miljarder kronor och redovisade en avkastning på eget kapital på 11,9 procent, vilket också är bra siffror. Däremot har Nordea skäl att se över sin lönsamhet, inklusive möjligheter att effektivisera. Avkastningen på eget kapital var nämligen endast 8,1 procent när jag är generös och exkluderar jämförelsestörande poster. Men hur mycket utrymme för ytterligare besparingar finns det efter att Nordea, och även de övriga storbankerna, redan har sparat i tio års tid?

Istället för att tjata om besparingar är det dags för bankerna att förändra sin retorik och fokusera på intäktstillväxt, som alla andra företag. Andra företag är också sparsamma, men inte alls lika gnälliga som bankerna. Att effektivisera är en del av verksamheten, men det viktigaste är att intäkterna växer, och för detta krävs investeringar. Våga investera för att växa!

Om bankerna ändrade sin retorik och blev mer optimistiska skulle de återigen vara intressanta att investera i. Förutsatt att det även syns i resultatutvecklingen. Investerare vill nämligen helst äga bolag som växer. Tidigare har bankerna kunnat trösta sina ägare med hög direktavkastning men numera är den inte särskilt hög och därför en klen tröst.

I princip alla företag har diverse externa faktorer att vara bittra över. Det kan vara handelshinder eller virusutbrott, men trots detta är det fullt fokus på att hjälpa kunderna genom att utveckla nya produkter och stärka relationerna.

Sedan året innan finanskrisen, år 2008, till och med 2018 ökade Swedbank sina intäkter med 21 procent samtidigt som kostnaderna sjönk 7 procent. Det gjorde att resultatet ökade med hela 94 procent under perioden 2008-2018. Antalet heltidstjänster har under samma period minskat med 30 procent och antal kontor med 56 procent. Under 2019 drog kostnaderna iväg till följd av penningtvättsanklagelserna.

År 2008 var avkastningen på eget kapital 15,2 procent, och året efter gjorde Swedbank förlust. Men sedan 2012 har avkastningen legat ganska stabilt omkring 15 procent. År 2018 var avkastningen på eget kapital 16,1 procent och 2019 14,7 procent. Nu talar högre kostnader för regelefterlevnad i spåren av penningtvättshärvan samt press på bolåneaffären att avkastningen försämras i det korta perspektivet.

Balansräkningen har växt med 33 procent under den här 12-årsperioden 2008-2019 samtidigt som eget kapital växt med 60 procent. Soliditeten, alltså eget kapital i förhållande till den totala balansomslutningen, har gått från 4,8 till 5,8 procent.

SEB har liknande siffror med intäkter som ökat med 2-3 procent per år i genomsnitt samtidigt som kostnaderna sjunkit. Kostnaderna har legat strax under 22 miljarder kronor varje år mellan 2013 och 2018. Under samma period har intäkterna stigit med 12 procent. Antalet kontor har minskat drastiskt sedan 2008 – med 70 procent – och även antalet anställda har reducerats ordentligt.

För SEB har resultatet fördubblats under perioden 2008-2019. Soliditeten har förbättrats från 3,3 procent 2008 till 5,5 procent 2019. De båda bankernas avkastning på eget kapital har under de här ”krisåren” (2008-2019) uppgått till 11-12 procent i genomsnitt. Sedan 2012 har Swedbanks avkastning på eget kapital legat omkring 15 procent och för SEB har avkastning legat omkring 12,5 procent.

Under åren 2008 till 2019 har Handelsbanken ökat sina kostnader mer än sina intäkter och gått från att ha klart lägst K/I-tal (kostnader i relation till intäkter) till att blivit omsprungen av både SEB och, framför allt, Swedbank. Handelsbankens resultat steg i genomsnitt med 3 procent årligen under dessa år, vilket är betydligt sämre än för SEB och Swedbank som lyckats öka sina resultat med omkring 6 procent per år. Handelsbanken har som enda bank ökat både antalet anställda och antalet kontor från år 2008 till år 2019.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent för Handelsbanken år 2008. År 2019 blev avkastningen 11,9 procent. Balansräkningen har blivit betydligt starkare under den här perioden med en soliditet som gått från 3,5 procent till 5,2 procent då eget kapital mer än fördubblats.

Nordea är den bank som sticker ut med en usel utveckling sedan finanskrisen. Avkastningen på eget kapital var 15,3 procent 2008. År 2019 blev avkastningen 5 procent (inklusive jämförelsestörande poster). Avkastningen på eget kapital låg stabilt på 11-12 procent åren 2009-2016 för att därefter försämras kraftigt. Räntenettot har minskat under åren 2008-2019 trots att balansomslutningen vuxit med 17 procent. Totala intäkter steg endast med 5 procent under den här 12-årsperioden, samtidigt som kostnaderna ökade med nästan 40 procent. Nordeas resultat var 2 672 miljoner euro 2008, vilket kan jämföras med förra årets resultat på 2 502 miljoner euro förra året (exklusive jämförelsestörande poster). Nordea är den enda banken som försämrat sitt resultat under perioden. SEB har fördubblat sitt resultat under samma tid, vilket är en imponerande bedrift.

Sett utifrån siffrorna under den här perioden 2008-2019 är det svårt att inte imponeras av kombinationen högre intäkter och lägre kostnader. Effektiviteten har ökat markant för SEB och Swedbank och resultaten för dessa två banker har ökat med 101 respektive 81 procent. En del av förklaringen till den resultatmässiga framgången är sannolikt att hela banksektorn talat mycket om kris och behovet av besparingar. Men nu är det värsta över vad gäller reglering samtidigt som den nordiska ekonomin går bra. Det borde därför finnas utrymme för andra tongångar – en mer optimistisk retorik.

Vad bankerna borde prata mer om är behovet av deras kompetens – att hjälpa kunderna med deras ekonomi – och digitaliseringens möjligheter. Banksektorn har alla möjligheter att bli betydligt mer spännande med nya innovativa tjänster till kunderna. Istället för att bankerna mer och mer liknar teleoperatörer och elleverantörer där lägsta pris är det överlägset viktigaste för kunden. Precis så har det blivit med bolån, som är bankernas viktigaste produkt. Men om bankerna kan övertyga kunderna om att deras kompetens är värd att betala för kan prispressen begränsas till ett fåtal områden. Bankerna har unika konkurrensfördelar i form av tillgång till billigt kapital och kompetens. Speciellt kompetensen bör bankerna marknadsföra så att inte alla produkter och tjänster blir bulkvaror precis som bolån.

En tillbakablick på börsåret 2019

2019 blev ett väldigt bra år för Stockholmsbörsen med en uppgång på 35 procent, det bästa året sedan 2009.

Bolagens vinstutveckling styr börsen över tid men 2019 var det multipelexpansion som lyfte börsen. Den främsta anledningen är det låga ränteläget och att Federal Reserve ändrade tonläget i början på året. Av totalt 325 aktier som ingår i SIX Generalindex var det endast 72 som visade negativ avkastning 2019. Att räntorna fortsätter att vara nära noll talar för att värderingen kan bli ännu högre.

Federal Reserve höjde räntan den 19 december 2018 till 2,25-2,5 procent men ändrade tonläget något och förutspådde två höjningar istället för tidigare tre under det kommande året. Utfallet blev istället tre sänkningar under 2019.

Redan den 4 januari 2019 ändrade centralbankschef Powell sitt budskap och meddelade att den låga inflationen gjorde det möjligt för centralbanken att ha tålamod och avvakta ytterligare räntehöjningar. En förändring som fallande aktiemarknader under december 2018 tvingade fram. Stockholmsbörsen föll med 6 procent i december 2018 och S&P 500 med 9 procent.

Toppen för Stockholmsbörsen under 2018 var den 3 oktober och därefter föll SIX Return-index med 16 procent fram till botten den 27 december. Det gjorde att ingångsvärdet för 2019 blev lågt och att Federal Reserve ändrade syn i början av 2019 fungerade som raketbränsle åt världens börser. S&P 500 föll 20 procent under ungefär samma tidsperiod, alltså det sista kvartalet 2018.

Vinnarlistan på Stockholmsbörsen domineras av mindre bolag tillsammans med några fastighetsbolag. Evolution Gaming fortsatte att utvecklas väldigt starkt och har nu ett börsvärde över 50 miljarder kronor. Bolaget är större än till exempel Holmen, Elekta, Trelleborg och Husqvarna.

Källa: Infront

Flera av de större bolagen steg kraftigt: Atlas Copco med 77 procent, Sandvik och SKF med över 40 procent. Och dessa siffror är exklusive utdelningar. Verkstadsbolagen utvecklades generellt sett väldigt bra. En sektor som gick hysteriskt bra, i och med de låga räntorna, var fastighetssektorn. Bankernas kursutveckling var å andra sidan svag. Handelsbanken gick bäst med en uppgång på 2,6 procent. Swedbank rasade nästan 30 procent till följd av penningtvättsanklagelser.

Källa: Infront

Det lönade sig att äga dyr kvalité 2019. Kvalitetsbolag som till exempel Nibe (+78,6 %), Lifco (+74,7 %), Evolution Gaming (+176,7 %), AAK (+45,1 %), Beijer Ref B (+88,4 %), Sectra B (+109,8 %), Medicover (+48,2 %), AddLife (+48,8 %) gick oerhört starkt. Även compounders som Indutrade (+63 %), Addtech (+91,5 %) och Lagercrantz +70 %) steg kraftigt. I och med det låga ränteläget är det inte omöjligt att dessa högt värderade bolag får en ännu högre värdering.

De stora investmentbolagen (Investor, Lundbergs, Industrivärden och Latour) gick sammantaget betydligt bättre än börsen. Att äga en korg av investmentbolag har varit ett säkert sätt att slå index på de senaste åren. Sannolikt är det ett framgångsrikt, och enkelt, recept även framgent.

Bland förlorarna fanns naturligtvis klädbolagen RNB och MQ. Oscar Properties gick det inte så bra för heller.

Källa: Infront

Vilka turn around-kandidater finns det för 2020? De spelrelaterade bolagen Kindred och NetEnt sjönk med närmare 30 procent under året. När chocken efter spelregleringen i Sverige har lagt sig kan dessa bolag ha bra möjligheter till revansch. NetEnt har dessutom satsat på sin livekasino-verksamhet under 2019, vilket bådar gott för resultatutvecklingen 2020. Attendo hade ett bedrövligt år och rasade 31 procent. Den åldrande befolkningen talar dock för att bolaget blir en vinnare på sikt. Aktien steg cirka 25 procent i årets avslutande kvartal.

Möjligtvis kan även bankerna vända, men sannolikt krävs högre räntor, vilket inget talar för idag.

En annan aktie som har bra förutsättningar att få ett bra 2020 är Millicom. Aktien sjönk 20 procent under 2019, mycket till följd av Kinneviks aktieförsäljning som genomfördes i slutet av året. Bolaget utvecklas dock väl och värderingen är låg. En annan teleoperatör som har blivit intressant efter byte av både styrelseordförande och vd är Telia. Aktien föll 4 procent 2019.

Dustin hade ett svagt år med en uppgång, exklusive utdelning, på 2,5 procent. Bolaget växer dock kraftigt (med 10 procent organiskt det senaste räkenskapsåret) och har en stark marknadsposition i Norden. Det talar för en fortsatt bra vinstutveckling.

Det blir även spännande att följa Billerudkorsnäs (+5 procent exklusive utdelning under 2019) som de senaste åren genomfört tunga investeringar som förhoppningsvis börjar bära frukt – i form av ett kraftigt förbättrat kassaflöde – redan i år och framför allt under nästa år, 2021. Det bör även komma en ny vd på plats inom kort. Bolaget rider på hållbarhetstrenden med produkter som ligger rätt i tiden och har en stark företagskultur.

Vad är Hennes & Mauritz värt? Del 2

På onsdag håller Hennes & Mauritz sin första kapitalmarknadsdag någonsin. Intresset är massivt men förväntningarna på ny information låga. Aktien har fallit över 60 procent sedan toppnoteringen 365,40 kronor den 2 mars 2015. Nu måste det väl ändå vara köpläge. Eller? Vad är H&M värt?

H&M lever efter mottot: Mode och kvalitet till bästa pris, något som historiskt har uppskattats av kunder oavsett världsdel. Konceptet tilltalar en bred kundgrupp och har fungerat väl oavsett konjunktur. Nu har dock strukturella förändringar fått bolaget på fall. Visst, bolaget gör fortfarande stora vinster men alla nyckeltal pekar i fel riktning.

Tillväxttakten i jämförbara butiker har varit svag en längre tid och rörelsemarginalen har gått från 23,5 procent år 2007 till 10,3 procent det senaste räkenskapsåret. Det är naturligtvis många faktorer som spelar in här men ett strukturellt skifte som kommit starkt under senare år är att allt fler köper kläder online, där det enkelt går att jämföra priser och inträdesbarriärerna för nya aktörer är lägre, vilket i sin tur betyder prispress och lägre bruttomarginal för H&M. Det finns en oro för att en ökad andel onlineförsäljning kommer att sänka H&M:s rörelsemarginal ytterligare då fri frakt och retur belastar resultatet. Bolaget har även lagt stora kostnader på IT, online och en breddning av sortimentet under senare år, vilket ökat rörelsekostnaderna och pressat rörelsemarginalen. Det största problemet med att värdera H&M är just att komma fram till vad en uthållig rörelsemarginal är. Liknande globala klädkedjor har rörelsemarginaler mellan 0 och 20 procent… Aktörer som endast säljer kläder online har i regel en lägre rörelsemarginal, på 3-5 procent, men med ambitionen att förbättra den till 10 procent. Ett rimligt antagande är därför att hela branschen på sikt rör sig mot en rörelsemarginal på omkring 10 procent.

För att skapa mig en uppfattning vilka förväntningar som är inprisade i H&M:s aktiekurs idag börjar jag med några relativt enkla antaganden. H&M har en historik av att öppna många nya butiker. Det senaste räkenskapsåret öppnades 388 butiker runt om i världen, till 4 739 butiker totalt, året dessförinnan var siffran 427. Den takten är sannolikt historia nu, i och med att antalet butiksstängningar nu kommer att öka drastiskt. I år går jag på ledningen linje och antar att antalet butiksöppningar, netto, blir 220. Men nästa år blir det inga nya butiker, netto, och de två nästkommande åren räknar jag med att antalet butiker minskar med 100 per år, vilket motsvarar 2 procent av det totala antalet butiker. Jag räknar även med att försäljningen i jämförbara butiker är oförändrad.

Med en space conversion på 75 procent ger det en tillväxttakt på 2,5 procent i år, 0 procent nästa år och -1,5 procent de två åren därefter. Därefter räknar jag med att försäljningsökningen gradvis går mot 2 procent. Jag räknar med en valutaeffekt på -1 procent i år. Space conversion betyder att försäljningen inte ökar i samma takt som ökningen av antalet nya butiker. Det kan till exempel bero på att de nya butikerna är mindre jämfört med de befintliga butikernas storlek eller att etableringarna sker i länder där priserna är lägre än koncerngenomsnittet.

Istället för att försöka komma fram till vad en rimlig rörelsemarginal är för H&M de kommande åren, och även uthålligt, kan vi istället utgå från den nuvarande rörelsemarginalen, 10,3 procent, och se vad H&M är värt om den är uthållig. Jag antar alltså att rörelsemarginalen ligger kvar på 10,3 procent för evigt. Det är ungefär mitt i det intervall som liknande bolag presterar och klart under vad H&M presterat historiskt.

Exempel på faktorer som påverkar rörelsemarginalen:

  • Valuta, främst EUR/USD
  • Råvarupriser, främst på bomull
  • Transportkostnader
  • Lönekostnader
  • Andel reor
  • Pris i butik
  • Leverantörskapacitet

Den viktigaste faktorn i år är den svaga dollarn som kommer att ha en kraftigt positiv påverkan i år. Övriga faktorer har en neutral påverkan, där framför allt andelen reor har möjlighet att påverka positivt, i alla fall under det andra halvåret. Andelen reor har legat högt de senaste kvartalen och påverkat bruttomarginalen negativt, och det ser ut att fortsätta i det korta perspektivet. Prissättningen i butik (och online) påverkas sannolikt av en tilltagande konkurrens och prismedvetenhet då onlinehandeln fortsätter att ta marknadsandel. Sammantaget gör det att bruttomarginalen bör stiga den närmaste tiden.

Nu till övriga antaganden. Jag gör ingen djupare analys av skattesatsen utan räknar med den skattesats som bolaget anger i bokslutskommunikén (22-23 procent). Den var 22,2 procent det senaste räkenskapsåret och 22,5 procent året innan. Avskrivningar i relation till försäljningen har gradvis ökat och bör fortsätta att göra det, mot investeringsnivån på 6 procent av omsättningen. Det är i princip enbart på inventarier som H&M gör avskrivningar. Även investeringsnivån har gradvis stigit, och motsvarande det senaste räkenskapsåret till 6,2 procent av omsättningen. Det är betydligt lägre än nivån på 7 procent året innan och 6,8 procent året dessförinnan. Jag antar att nivån ligger kvar på 6,2 procent i år för att därefter sjunka till 6 procent och ligga kvar där uthålligt, vilket är i linje med den genomsnittliga nivån de senaste tio åren.

De senaste åren har ett ökat varulager påverkat rörelsekapitalet negativt. Det räknar jag med stannar upp nu och att rörelsekapitalet stannar på nivån från det senaste räkenskapsåret, nämligen 5,8 procent av försäljningen. Det bör vara konservativt. Det var inte länge sedan som rörelsekapitalet i relation till försäljningen var 3 procent.

Avkastningskravet har jag tidigare ansett ska vara lågt för H&M mot bakgrund av den operativa stabiliteten, trots marginalfallet de senaste åren, samt bolaget väldigt blygsamma skuldsättning. Nu när den operativa stabiliteten kan ifrågasättas och bolaget blivit med nettoskuld så höjer jag avkastningskravet till 6,5 procent. Vid ett avkastningskrav en procentenhet högre sjunker det motiverade värdet med 20 kronor per aktie.

Med ovanstående antaganden blir det motiverade värdet drygt 140 kronor per aktie. Det mest kritiska för värdet är hur rörelsemarginalen kommer att utvecklas. Med andra ord så är bolaget i dagsläget rättvis värderat utifrån att det visar (omkring) nolltillväxt framöver och vare sig förbättrar eller försämrar rörelsemarginalen.

Med tanke på H&M:s storlek och att bolaget redan är väl etablerat globalt skulle jag hellre se att bolaget fokuserade på att förbättra rörelsemarginalen snarare än att trycka upp försäljningstillväxten till varje pris.

Förutsatt ovanstående antaganden och ett finansnetto i år på noll blir vinst per aktie 9,9 kronor i år, vilket skulle ge ett p/e-tal på drygt 14 vid ett motiverat värde på 140 kronor, P/e-talet har legat på 18-24 under många år men då har tillväxten varit en helt annan.

Avkastningen på investerat kapital har sjunkit från 140 procent till under 30 procent de senaste elva åren.

Return on invested capital (RoIC) ligger förvisso på 28 procent, som är en hög nivå, men avkastningen på investerat kapital låg på 140 procent för tio år sedan. Men i och med att RoIC är betydligt över avkastningskravet (WACC) är det logiskt att fortsätta fokusera på tillväxt (men gärna tillsammans med en högre rörelsemarginal och inte genom att öppna butiker som ”ingen” besöker). Ur ett aktieägarperspektiv hade det känts tryggt om både rörelsemarginalen och avkastningen på investerat kapital bottnade kring nuvarande nivåer och började klättra uppåt. Och för att öka avkastningen vore det önskvärt att H&M kunde förbättra rörelseresultatet utan att behöva investera särskilt mycket. Förhoppningsvis kan de investeringar som gjorts hittills bära frukt framgent, och en expansion online är inte alls lika kapitalintensiv och därför bra för avkastning på investerat kapital. Med andra ord finns det hopp om att H&M ska kunna vända den här omvandlingen från försäljning i butik till online till sin fördel. Jag håller mig dock avvaktande till aktien så länge det saknas tecken på att verksamheten utvecklas i rätt riktning.

Tre skäl till varför Nordea bör flytta huvudkontoret

Enligt en artikel på svd.se i fredags (”Nordea har bestämt sig – flyttar huvudkontoret från Sverige”) har Nordea i praktiken bestämt sig för att flytta huvudkontoret från Sverige. Helsingfors och Köpenhamn är de två städer som är aktuella som alternativ till Stockholm. Bakgrunden är att regeringen den 24 februari i år förslog en kraftig höjning av resolutionsavgiften (vilket förenklat är kapital som kan användas vid nästa bankkris). Avgiften slår särskilt hårt på Nordea, efter bankens ”filialisering”, och överhuvudtaget har Sverige relativt hårda regler för bankerna, vilket ger svenska banker en konkurrensnackdel.

Nordeas ”filialisering”: För ett år sedan godkände Finansinspektionen Nordeas ansökan om att slå ihop de helägda dotterbolagen i Danmark, Finland och Norge med det svenska moderbolaget. Verksamheten bedrivs nu i form av filialer i respektive land. Det fick till följd att Sverige som land nu tar på sig en större finansiell risk.

Mycket talar för att Nordea flyttar sitt huvudkontor och att den nya hemvisten blir Helsingfors. En viktig faktor som talar för Helsingfors är att Finland är medlem av EU:s bankunion vilket sannolikt sänker risken för överraskande regleringsförändringar.

Kapitalkravet sjunker vid en flytt till Finland och bankunionen, och lägre kapitalkrav ger ökad utdelningskapacitet. Även med en lägre kärnprimärkapitalrelation kommer Nordea att vara bland de mest välkapitaliserade bankerna inom eurozonen.

Kapitalkravet, kärnprimärkapitalrelationen, kan förmodligen sjunka från 17-18 procent till 14-15 procent, så utdelningskapaciteten ökar med uppskattningsvis 3 procentenheter. 3 procent på riskexponeringsbeloppet (vid slutet av 2016) på 133 miljarder euro blir en teoretisk utdelningshöjning motsvarande nästan 1 euro per aktie. I praktiken skulle det sannolikt innebära att Nordea kan dela ut i princip hela sin vinst under ett antal år, istället för nuvarande utdelningsandel på 70 procent. Om Nordea delar ut hela sin vinst bygger banken inget eget kapital, vilket i sin tur ger högre avkastning på eget kapital givet att vinsten stiger. Högre avkastning på eget kapital till samma risk gör att banken ska värderas högre. Att avkastningen på eget kapital förbättras med 2-3 procentenheter är ingen orimlighet, från 11,5 procent förra året. En ökning av avkastning på eget kapital på 3 procentenheter ger en teoretisk höjning av värderingsmultipeln (p/bv) på cirka 30 procent.

Dessutom kommer Nordea att stärka sin konkurrenskraft i och med att banken får lägre kapitalkrav än sina svenska konkurrenter. Det bör betyda högre tillväxt. I dagsläget använder Danske Bank det här ”regleringsarbitraget” för att vinna marknadsandelar i Sverige. Vid en flytt skulle även Nordea kunna göra det.

Kostnaden för att flytta har banken angett till ”betydligt mindre” än de 70 miljoner euro ”filialiseringen” kostade.

En flytt av huvudkontoret till Helsingfors skulle innebära tre fördelar för Nordea:

  1. Resolutionsavgiften blir betydligt lägre (cirka 400 mEUR)
  2. Avsevärt lägre kapitalkrav (uppskattningsvis 3 procentenheter)
  3. Banken kommer återigen kunna göra ränteavdrag på vissa efterställda lån (cirka 60 mEUR)

Det i sin tur innebär följande för Nordeas resultat, balansräkning och värdering: 

  • Lägre avgifter/kostnader
  • Högre utdelningskapacitet
  • Högre avkastning på eget kapital
  • Högre värdering

Kontentan blir att Nordea kan gå från att vara en av de nordiska bankerna med lägst avkastning på eget kapital till att vara bäst i klassen på några års sikt. Det är därför ett rationellt beslut för styrelsen att flytta huvudkontoret. En flytt ger avsevärt ökat aktieägarvärde, och det är styrelsens viktigaste uppgift.

Hur mycket lägre blir resolutionsavgiften vid en flytt till Finland?

En flytt kan innebära cirka 400 miljoner euro i lägre kostnader årligen, motsvarande uppskattningsvis 7-8 procent av resultat före skatt år 2019.

I år och även nästa år bör de avgifter (resolutionsavgift och insättningsgaranti) Nordea betalar, oavsett hemvist i Sverige eller Finland, landa på omkring 250 miljoner euro. Den stora skillnaden blir 2019 då avgifterna i Finland bör ligga kvar på 250 miljoner euro medan den svenska regeringen vill genomföra en kraftig höjning av resolutionsavgiften som kan innebära att de Nordea tvingas betala cirka 650 miljoner euro om bankens säte är kvar i Sverige, alltså en årlig skillnad på 400 miljoner euro.

Resolutionsavgiften är förenklat en procentuell avgift på bankens balansomslutning efter vissa justeringar.

Dessutom är bolagsskatten lägre i Finland (20 procent i skattesats) än i Sverige.

Hur mycket lägre blir kapitalkravet vid en flytt till Finland?

Systemriskbufferten skulle gå från 5 procent till 3 procent, vilket är den högsta nivån inom EU:s bankunion. Kapitalkraven på de större europeiska bankerna, avseende kärnprimärkapitalrelation, är cirka 10 procent. Det kan jämföras med Nordeas relation på 17,4 procent.

Nordeas kanske största konkurrent i Finland, OP Financial Group, har ett kapitalkrav på 11,75 procent. Nordea skulle med sin storlek rimligtvis ligga en bit över OP Financial Group men en nivå på 14-15 procent verkar rimlig, jämfört med 17,4 procent idag, främst då systemriskbufferten går från 5 procent till maximala 3 procent. En mer bankvänlig reglerare kan ge ytterligare en procentenhet. ECB kan inte pressa de europeiska bankerna som svenska myndigheter kan pressa svenska banker då sektorns finansiella situation är signifikant bättre i Sverige än på kontinenten.

Hur blir påverkan på Sverige som land?

Inte särskilt dramatisk sannolikt. Nordeas svenska verksamhet kommer fortfarande finnas kvar i Sverige även om ett antal stabsfunktioner förmodligen flyttar. Men i dagsläget är det Danmark som har flest antal anställda i koncernen och som även betalar högst skatt. Nordea kommer att fortsätta att betala bolagsskatt i Sverige på de vinster banken genererar här. Det bör således inte bli någon dramatisk förändring för de anställda i Sverige och heller inte den skatt som Nordea bidrar med till svensk välfärd. Inte i det korta perspektivet i alla fall.

Källa: Nordeas årsredovisning 2016

Med den information som finns idag talar det mesta för att Nordeas huvudkontor lämnar Sverige, sannolikt för Finland. En flytt är otvetydigt positiv för aktieägarna. Sverige som land drabbas framför allt av en prestigeförlust, men antalet anställda i landet och skatteintäkterna kommer sannolikt inte att förändras dramatiskt. Till Sveriges fördel är betydligt lägre risk vid ett eventuellt fallissemang. Den risken är betydande nu, och underskattad enligt mig, efter Nordeas ”filialisering” av verksamheten.

Om du vill lära dig att analysera och värdera banker hänvisar jag till min bok ”Köp billigt, sälj dyrt”.

Inte konstigt att börsen stiger

70 procent av bolagen på Stockholmsbörsen ökade sina vinster i det fjärde kvartalet ifjol jämfört med samma period 2015. Överlag är försäljningssiffrorna positiva, och det är inte enbart drivet av förvärv och valuta, utan många bolag visar en viss organisk tillväxt. Men det är väldigt få bolag som redovisar en organisk tillväxt på 5 procent eller bättre.

De flesta verkstadsbolag, till exempel Atlas Copco, Sandvik och SKF, växer organiskt igen efter en period av negativ organisk tillväxt. SKF visade en organisk tillväxt på 1,2 procent i det fjärde kvartalet efter sex kvartal med negativ tillväxt. Atlas och Sandvik gynnas av att gruvnäringen äntligen studsat upp en lång nedgångsperiod. För Alfa Laval däremot sjönk vinst per aktie med 45 procent. Förväntningarna var dock lågt ställda och aktien steg 7 procent på rapportdagen. Volvo kom med en betydligt bättre rapport än väntat och aktien steg kraftigt på rapportdagen. Vinsten steg med 24 procent trots negativ organisk tillväxt. Volvo har uppenbarligen gjort mycket rätt i sin omstrukturering men det egentliga provet kommer först i nästa lågkonjunktur. Verkstadsbolagen handlas dock till historiskt sett höga multiplar nu och det är tydligt att en hel del tillväxt är inprisat i aktiekurserna. Samtidigt är risken att stå utanför sektorn att vinsterna överraskar positivt de kommande kvartalen.

En annan viktig sektor är bankerna. I det fjärde kvartalet steg räntenettot för alla fyra storbanker jämfört med det fjärde kvartalet 2015. Nordea och Swedbank pratade om högre utlåningsmarginal, Handelsbanken poängterade lägre upplåningskostnader som förklaring till det högre räntenettot. Provisionsnettot förbättrades tack vare ett bra börsklimat som gav högre fondavgifter och intäkter från till exempel börsintroduktioner och andra typer av företagsaktiviteter. Kostnadskontrollen fortsätter att vara strikt men bankernas kostnader har stigit en del det senaste året. Nordeas kostnader utöver personalkostnader steg 23 procent i kvartalet som en följd av ”koncernövergripande projekt och satsningar inom regelefterlevnadsområdet”. Men trots ökade kostnader lyckades alla banker förbättra rörelseresultatet. Ett orosmoment är dock kraftigt högre kreditförluster även om de fortsätter hålla sig på försiktiga nivåer. För Handelsbanken steg kreditförlusterna med 75 procent, men ökningen förklaras till huvudsak av ett problemengagemang i Danmark. Men kreditförlusterna steg även i Norge och Storbritannien. Även Swedbank drabbades av en större kreditförlust i kvartalet, i oljesektorn. Det mest sannolika är att det verkligen handlar om engångsföreteelser i och med att antalet konkurser är på väldigt låga nivåer. Men om kreditförlusterna börjar skena är det naturligtvis dåliga nyheter för sektorn. Avkastningen på eget kapital förbättrades i alla fall utom för SEB som hade ett särskilt svårt jämförelsekvartal.

Sannolikt kan bankerna visa en måttlig vinsttillväxt de kommande åren och fortsätta att generera en hög avkastning på eget kapital. I så fall finns det mer att hämta värderingsmässigt.

Av de 63 rapporter som jag gått igenom är det bara 19 bolag, eller 30 procent, som visar negativ vinsttillväxt i det fjärde kvartalet. Och de flesta rapporter har slagit analytikernas samlade förväntningar.

Två tredjedelar av bolagen höjde utdelningen jämfört med året innan. Framtidsutsikterna är generellt sett försiktigt positiva och balansräkningarna i de flesta fall solida. Det finns exempel på bolag med ansträngda balansräkningar men de är väldigt få.

Sammantaget levererar bolagen bra siffror, med överlag viss försäljningstillväxt och högre marginaler. Framtiden beskrivs i positiva ordalag och balansräkningarna inger förtroende. Mot bakgrund av det är det inte konstigt att börsen fortsätter att stiga.

Den globala konjunkturen ser ut att förbättras, och det bör innebära lite högre räntor. Möjligtvis kan en ränteuppgång under det här året dämpa börshumöret och så småningom tvinga fram en lågkonjunktur. Men så länge bolagen levererar högre vinster är det rimligt att börsen utvecklas i positiv riktning.

Vad är Hennes & Mauritz värt?

Intresset för H&M-aktien är stort trots att aktien gått sämre än index under flera år. Vänder utvecklingen nu? Och vad är aktien värd?

H&M lever efter mottot: Mode och kvalitet till bästa pris, något som uppskattas av kunder oavsett världsdel. Konceptet tilltalar en bred kundgrupp och fungerar väl oavsett konjunktur, även om en stark global ekonomi gynnar H&M:s försäljning.

Tillväxttakten i jämförbara butiker har varit svag en längre tid och rörelsemarginalen har gått från 23,5 procent för tio år sedan till 12,4 procent det senaste räkenskapsåret. Det är naturligtvis många faktorer som spelar in här men ett strukturellt skifte som kommit starkt under senare år är att allt fler köper kläder online, där det enkelt går att jämföra priser och inträdesbarriärerna för nya aktörer är lägre, vilket i sin tur betyder prispress och lägre bruttomarginal för H&M. Det finns en oro för att en ökad andel onlineförsäljning kommer att sänka H&M:s rörelsemarginal ytterligare då fri frakt och retur belastar resultatet. Men H&M:s ledning hävdar att onlineförsäljningen är lika lönsam som den i butik. Bolaget har även lagt stora kostnader på IT, online och en breddning av sortimentet under senare år, vilket ökat rörelsekostnaderna och pressat rörelsemarginalen. Det största problemet med att värdera H&M är just att komma fram till vad en uthållig rörelsemarginal är. Liknande globala klädkedjor har rörelsemarginaler mellan 5 och 20 procent… Mer om detta strax.

I min värdering av H&M börjar jag med några relativt enkla antaganden. H&M är erkänt skickligt på att öppna nya butiker. Det senaste räkenskapsåret öppnades 427 butiker runt om i världen, till 4 351 butiker totalt, året dessförinnan var siffran 413. Den takten verkar rimlig och jag räknar därför med att H&M öppnar mellan 435 och 495 nya butiker, netto, per år de kommande fem åren. Ledningen har sagt att cirka 430 butiker, netto, ska öppnas i år.

Det finns naturligtvis en risk att H&M förvärrar situationen genom att öppna så pass många nya butiker. Det gäller ju att efterfrågan finns. Framför allt utvecklas marknaderna i USA och Kina relativt svagt för tillfället. Det finns alldeles säkert behov av nya butiker i diverse geografier, framför allt på nya marknader, men på mogna marknader kan det förmodligen finnas skäl att reducera antalet butiker.

Med en space conversion på 80 procent och 2 procents årlig tillväxt i jämförbara butiker ger det en tillväxttakt på 8-10 procent per år de kommande fem åren. Jag räknar inte med någon valutaeffekt. Det är konservativt relativt ledningen tillväxtmål på 10-15 procent. Det kan även tilläggas att H&M har växt med i genomsnitt 11 procent årligen de senaste 15 åren, dock med en försämring de senaste två åren. Space conversion betyder att försäljningen inte ökar i samma takt som ökningen av antalet nya butiker. Det kan till exempel bero på att de nya butikerna är mindre jämfört med de befintliga butikernas storlek eller att etableringarna sker i länder där priserna är lägre än koncerngenomsnittet.

Istället för att försöka komma fram till vad en rimlig rörelsemarginal är för H&M de kommande åren, och även uthålligt, kan vi istället utgå från den nuvarande rörelsemarginalen, 12,4 procent, och se vad H&M är värt om den är uthållig. Jag antar alltså att rörelsemarginalen ligger kvar på 12,4 procent för evigt. Det är ungefär mitt i det intervall som liknande bolag presterar och klart under vad H&M presterat historiskt.

Exempel på faktorer som påverkar rörelsemarginalen:

  • Valuta, främst EUR/USD
  • Råvarupriser, främst på bomull
  • Transportkostnader
  • Lönekostnader
  • Andel reor
  • Pris i butik
  • Leverantörskapacitet

Dollarförstärkningen har varit en kraftig motvind för H&M en tid men har nu mojnat och jag räknar med en neutral påverkan framgent. Både bomullspriser och transportkostnader har stigit sedan början av 2016. Löneökningarna är måttliga generellt sett. Andelen reor har legat högt de senaste kvartalen och påverkat bruttomarginalen negativt, och det ser ut att fortsätta. Prissättningen i butik (och online) påverkas sannolikt av en tilltagande konkurrens och prismedvetenhet då onlinehandeln fortsätter att ta marknadsandel. Kapaciteten hos H&M:s leverantörer bör inte ha någon signifikant påverkan i det här läget.

Sammantaget gör det att bruttomarginalen inte bör stiga nämnvärt den närmaste tiden, utan hålls tillbaka av prismedvetenhet, konkurrens och relativt höga bomulls- och transportkostnader.

Nu till övriga antaganden. Jag gör ingen djupare analys av skattesatsen utan räknar med att den ligger kvar på nuvarande nivå på cirka 23 procent. Avskrivningar i relation till försäljningen har gradvis ökat och bör fortsätta att göra det, mot investeringsnivån på 6 procent av omsättningen. Det är i princip enbart på inventarier som H&M gör avskrivningar. Även investeringsnivån har gradvis stigit, och motsvarande det senaste räkenskapsåret till 7 procent av omsättningen. Jag antar att nivån kan sjunka något de kommande två åren och ligga på 6 procent uthålligt, vilket är i linje med den genomsnittliga nivån de senaste tio åren. Karl-Johan Persson har sagt i en intervju nyligen att investeringsnivån i år ska ligga på 14-14,5 miljarder kronor, vilket är 5-9 procent över förra året nivå.

Om skillnaden mellan investeringar och avskrivningar, som legat på omkring 3 procentenheter de senaste tre åren fortsätter, sjunker det motiverade värdet på H&M signifikant (med cirka 20 kronor per aktie). Men det är rimligt att investeringar och avskrivningar är på samma nivå över en längre tidsperiod.

De senaste två åren har ett ökat varulager påverkat rörelsekapitalet negativt. Det räknar jag med stannar upp nu och att rörelsekapitalet stannar på nivån från det senaste räkenskapsåret, nämligen 4,2 procent av försäljningen.

Avkastningskravet tycker jag ska vara lågt för H&M mot bakgrund av den operativa stabiliteten, trots marginalfallet de senaste åren, samt bolaget väldigt blygsamma skuldsättning. Nettokassan är 6 579 miljoner kronor. Jag använder därför ett avkastningskrav (WACC) på 6,4 procent. Vid ett avkastningskrav en procentenhet högre sjunker det motiverade värdet med 55 kronor per aktie.

Med ovanstående antaganden blir det motiverade värdet 340 kronor per aktie. Det mest kritiska för värdet är hur rörelsemarginalen kommer att utvecklas. Om botten är nådd, och vi stannar här på 12,4 procent, finns det en betydande uppsida i H&M-aktien. Inprisat i aktiekursen idag, med övriga antaganden intakta, är en gradvis försämring av rörelsemarginalen till strax under 8 procent uthålligt. Aktiemarknadens skepsis är förståelig, det är för tidigt att avgöra om H&M verkligen har lämnat de största utmaningarna bakom sig.

Med tanke på H&M:s storlek och att bolaget redan är väl etablerat globalt skulle jag hellre se att bolaget fokuserade på att förbättra rörelsemarginalen snarare än att trycka upp försäljningstillväxten till varje pris.

Förutsatt ovanstående antaganden och ett finansnetto nästa år på 250 miljoner kronor blir vinst per aktie 13,5 kronor år 2018, vilket skulle ge ett p/e-tal på 25 vid ett motiverat värde på 340 kronor, vilket är utmanande högt mot bakgrund av hur H&M handlats historiskt. P/e-talet har legat på 18-24 under många år och vid p/e 24 blir det motiverade värdet cirka 320 kronor. Det är rimligt förutsatt en oförändrad rörelsemarginal, med potential till förbättring, och en förväntad vinsttillväxt de närmaste åren på omkring 10 procent.

Avkastningen på investerat kapital har sjunkit från 140 procent till 40 procent de senaste tio åren.

Return on invested capital (RoIC) ligger förvisso på 40 procent, som är en hög nivå, men avkastningen på investerat kapital låg på 140 procent för tio år sedan. Men i och med att RoIC är betydligt över avkastningskravet (WACC) är det logiskt att fortsätta fokusera på tillväxt (men gärna tillsammans med en högre rörelsemarginal). Ur ett aktieägarperspektiv hade det känts tryggt om både rörelsemarginalen och avkastningen på investerat kapital bottnade kring nuvarande nivåer och började klättra uppåt. Och för att öka avkastningen vore det önskvärt att H&M kunde förbättra rörelseresultatet utan att behöva investera särskilt mycket. Förhoppningsvis kan de investeringar som gjorts hittills bära frukt framgent, och en expansion online är inte alls lika kapitalintensiv och därför bra för avkastning på investerat kapital. Med andra ord finns det hopp om att H&M ska kunna vända den här omvandlingen från försäljning i butik till online till sin fördel. Om bolaget lyckas är aktien ett fynd på dagens nivå.

Jag har ingen position i H&M-aktien och avser vare sig att köpa eller sälja aktier i H&M de kommande 48 timmarna från publicering av ovanstående text.

Vad är ett kvalitetsbolag?

Det är ju vanligt att kategorisera bolag som bra och dåliga, och bra bolag brukar benämnas ”kvalitetsbolag”. Men vad är hög kvalitet? Går det att mäta?

Det bästa och enklaste sättet att avgöra kvalitén på ett bolag är att titta på hur hög avkastningen på det investerade kapitalet varit historiskt. Ett bra bolag ska ha hög avkastning på investerat kapital, alltså det kapital som både aktieägare och obligationsinnehavare investerat i bolaget. Om avkastningen på kapitalet är högre än avkastningskravet, alltså den avkastningsnivå som aktieägare och obligationsinnehavare gemensamt kräver, adderar bolaget värde.

Även avkastning på eget kapital är naturligtvis relevant – som aktieägare vill vi ju ha så hög förräntning på vår investering som möjligt. En hög och uthållig tillväxt i bolagets vinst och kassaflöde är också attraktivt. Ett bolag som historiskt visat en stabil tillväxt i både med- och motgång konjunkturellt håller hög kvalitet. Och den viktigaste framgångsfaktorn för att växa, förutom att verka på en marknad som växer, är att utveckla nya produkter och på så vis kunna höja priserna och ta marknadsandelar.  Framgångsrika företag är i regel innovativa och har bra förståelse för vad kunderna efterfrågar. Innovativ produktutveckling brukar resultera i en stark marknadsposition och prisledarskap, alltså den aktör i branschen som är först med prishöjningar.

En viktig faktor i det här sammanhanget är uthålligheten – under hur lång tidsperiod har bolaget lyckats att leverera en hög lönsamhet? Ju längre, desto bättre. Warren Buffet har uttryckt sin syn på kvalitet så här: ”Leaving the question of price aside, the best business to own is one that over an extended period can employ large amounts of capital at very high rates of return.”

Vilka andra viktiga konkurrensfördelar, förutom produktutveckling, brukar känneteckna bolag av hög kvalitet? Det finns några typiska faktorer att hålla utkik efter: 1) Fördelen av att äga ett stort nätverk. Två bra, aktuella exempel är Facebook och Twitter. Ju fler användare, desto större anledning att både vara kvar i nätverket och för nya användare att ansluta sig till det. 2) Höga kostnader för att byta leverantör. Att byta leverantör kan innebära att man tvingas betala en avgift när man exempelvis säger upp ett abonnemang. Det kan också innebära att man måste lära sig en ny produkt, vilket kan vara tidsödande. 3) Ett starkt varumärke är en annan viktig konkurrensfördel. Och här gäller det att kunden är beredd att betala för varumärket, det är definitionen på att det är starkt. 4) Produkter eller tjänster som är verksamhetskritiska. Om ett bolag kan erbjuda en produkt som är väldigt viktig för kundens verksamhet blir priskänsligheten lägre, särskilt om produktens kostnad är låg i relation till de totala kostnaderna. När Airbus eller Boeing tillverkar ett flygplan finns det ett stort antal produkter som är verksamhetskritiska men som inte kostar särskilt mycket i relation till vad flygplanet kostar att tillverka, till exempel kullager. En annan relaterad konkurrensfördel kan vara en väl utbyggt servicenätverk så att man som kund inte får några längre avbrott i sin produktion. Ytterligare konkurrensfördelar är 5) skalfördelar, att de fasta kostnaderna kan slås ut på ett större antal enheter, vilket gör produktionen mer effektiv samt att 6) bolaget har lägre inköpskostnader än konkurrenterna.

Förutom ovanstående vill jag gärna äga bolag med en väldiversifierad kundstock, en flexibel kostnadsbas samt en hög andel återkommande intäkter (från service exempelvis). Jag ser det som en trygghet att bolaget inte står och faller med en eller ett fåtal kunder, att kostnaderna kan reduceras på ett smidigt sätt vid en konjunkturförsämring samt att en stor del av intäkterna är ganska förutsägbara och inte särskilt konjunkturberoende.

Håll utkik efter bolag med ovanstående kriterier i den annalkande rapportperioden!

Investeringsfilosofi

Igår publicerades ett avsnitt av Sparpodden där jag diskuterar investeringsfilosofi med Nordnets sparekonom Jocke Bornold: https://soundcloud.com/sparpodden/sparpodden-ep-144-kop-billigt-salj-dyrt.

Jag tänkte att det även kan vara bra att skriva ned mina tankar och idéer. I min bok Köp billigt, sälj dyrt går jag igenom hur jag tänker detaljerat men här är en kortfattad version:

Jag vill köpa bra bolag billigt, bolag som är underskattade, och det är jag säkert inte ensam om. Men vad kännetecknar ett bra bolag och vad är billigt?

Det enklaste sättet att avgöra om ett bolag är bra eller inte är att titta på avkastningen på investerat kapital. Det investerade kapitalet är eget kapital plus nettoskuld. Ett bra bolag genererar en hög vinst (definierat som rörelseresultatet) i relation till det investerade kapitalet. Sen vill nog de flesta investerare ha hög vinsttillväxt, så det är viktigt att förstå affärsmodellen och vad som ska driva framtida vinsttillväxt (volym, pris och kostnader). Och den viktigaste långsiktiga källan till organisk tillväxt det är produktutveckling, så ett starkt fokus på det är viktigt för ett framgångsrikt företag. Sen kan man aldrig underskatta starka kundrelationer.

Jag vill även att bolagets belåning är på en betryggande nivå. I de fall aktieplaceringar går helt åt skogen handlar det oftast om bolag som är högt belånade. Den risken tycker jag är onödig att ta.

Samtidigt ska aktiemarknadens förväntningar vara lågt ställda – värderingen ska vara attraktiv – så att det finns bra potential i aktien.

Det bästa sättet att förstå sig på aktiemarknaden och tjäna pengar på aktier är att göra en kassaflödesvärdering av de bolag du funderar på att bli aktieägare i. Och det är så jag arbetar för att skaffa mig en uppfattning om aktiemarknadens förväntningar på ett bolag – om värderingen är hög eller låg. Bra, välskötta bolag finns det alltid. Däremot varierar förväntningarna på framtiden och därmed värderingen. Aktiemarknaden är inte effektiv, snarare en ”drama queen” med häftiga humörsvängningar. Utnyttja det till din fördel. Köp bra bolag när förväntningarna är lågt ställda och använd kassaflödesvärdering för att få en uppfattning om vilka förväntningar som speglas i nuvarande aktiekurs.

Mitt tips är att förbereda en lista på bra bolag som du vill äga långsiktigt och köpa dessa när du anser att värderingen kommit ned på attraktiva nivåer.

Avslutningsvis några kloka ord av den legendariske fondförvaltaren Peter Lynch om hur man kan se på aktieinvesteringar och som även sammanfattar hur en aktieanalys lämpligen kan struktureras:

Know what you own, and know why you own it.

Vi lever i tokiga tider

Den globala tillväxten vill inte ta fart och det frustrerar både investerare och politiker, och inte minst centralbankschefer. Investerare efterfrågar än mer desperata åtgärder från myndigheterna, däribland så kallade helikopterpengar; att staten ger medborgarna en slant som förhoppningsvis ska användas till konsumtion, vilket lyfter ekonomin och inflationen.

Med Storbritannien som nu valt att lämna den europeiska gemenskapen kommer EU nu (förhoppningsvis) tvingas reformeras kraftigt då sannolikt fler medlemsländer ifrågasätter samarbetet. Detta skapar ytterligare osäkerhet i Europa och sätter press på tillväxten men kan samtidigt vara en övning som är positiv för samarbetet på sikt.

Den amerikanska ekonomin är någorlunda välmående men har en ganska lång tid av återhämtning bakom sig, och den en styrränta fortfarande väldigt nära noll.

I Sverige har vi högkonjunktur med fantastiska tillväxttal, men med stora arbetsgivare som pressas att förbättra lönsamheten är det inte orimligt att förvänta sig sämre tider på arbetsmarknaden kanske redan nästa år. Om Ericsson säger upp tusentals anställda i Sverige samtidigt som bankerna reducerar sin personalstyrka får det sannolikt en negativ effekt på den svenska ekonomin. Dessutom finns det tecken på att bostadsbubblan (äntligen) är på väg att brista. Det är närmast orimligt att tänka sig att Sverige inte går samma öde till mötes som flera andra länder i västvärlden som haft en jämförbar utveckling på bostadsmarknaden innan deras bostadspriser började rasa.

Samtidigt som det enkelt går att måla upp ett svart scenario för den globala ekonomin och aktiemarknaden så finns det gott om bra bolag som handlas till attraktiva värderingar. Problemet är dock att billigt kan bli betydligt billigare.

Till aktiemarknadens fördel är den osunda räntemarknaden där investerare av någon outgrundlig anledning köper statsobligationer till negativ ränta eller högriskobligationer där riskkompensationen är, om inte obefintlig, så i alla fall låg.

I och med att Stockholmsbörsen befinner sig i en negativ trend (och S&P 500 kommit ner från toppnivåer) går det att ifrågasätta om man ska äga aktier överhuvudtaget. Men det är dumt att inte äga aktier alls. När en vändning uppåt kommer på aktiemarknaden så brukar det vara med fart, och då är det svårt att hänga med och köpa på botten. Samtidigt är det klokt att hålla en aktievikt som är förenlig med god nattsömn.

Ett tips för att kunna våga äga aktier i turbulenta tider, utan att riskera att vara med i en utdragen nedgång, är att använda ”stop loss”. Det ligger nämligen en del sanning i Keynes citat: ”The market can stay irrational longer than you can stay solvent”. Även om ett bolag har bra fundamentala förutsättningar som rimligtvis bör betyda en högre aktiekurs kan psykologi dominera aktiemarknaden under lång tid.

Fördelen med branta fall på börsen är att i princip alla bolag dras med, vilket öppnar för bra köplägen i kvalitetsbolag. Köp bra bolag billigt! Och håll en aktieandel som inte hindrar dig att njuta av sommaren.

© 2024 Köp billigt, sälj dyrt. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.