Det är ju vanligt att kategorisera bolag som bra och dåliga, och bra bolag brukar benämnas ”kvalitetsbolag”. Men vad är hög kvalitet? Går det att mäta?

Det bästa och enklaste sättet att avgöra kvalitén på ett bolag är att titta på hur hög avkastningen på det investerade kapitalet varit historiskt. Ett bra bolag ska ha hög avkastning på investerat kapital, alltså det kapital som både aktieägare och obligationsinnehavare investerat i bolaget. Om avkastningen på kapitalet är högre än avkastningskravet, alltså den avkastningsnivå som aktieägare och obligationsinnehavare gemensamt kräver, adderar bolaget värde.

Även avkastning på eget kapital är naturligtvis relevant – som aktieägare vill vi ju ha så hög förräntning på vår investering som möjligt. En hög och uthållig tillväxt i bolagets vinst och kassaflöde är också attraktivt. Ett bolag som historiskt visat en stabil tillväxt i både med- och motgång konjunkturellt håller hög kvalitet. Och den viktigaste framgångsfaktorn för att växa, förutom att verka på en marknad som växer, är att utveckla nya produkter och på så vis kunna höja priserna och ta marknadsandelar.  Framgångsrika företag är i regel innovativa och har bra förståelse för vad kunderna efterfrågar. Innovativ produktutveckling brukar resultera i en stark marknadsposition och prisledarskap, alltså den aktör i branschen som är först med prishöjningar.

En viktig faktor i det här sammanhanget är uthålligheten – under hur lång tidsperiod har bolaget lyckats att leverera en hög lönsamhet? Ju längre, desto bättre. Warren Buffet har uttryckt sin syn på kvalitet så här: ”Leaving the question of price aside, the best business to own is one that over an extended period can employ large amounts of capital at very high rates of return.”

Vilka andra viktiga konkurrensfördelar, förutom produktutveckling, brukar känneteckna bolag av hög kvalitet? Det finns några typiska faktorer att hålla utkik efter: 1) Fördelen av att äga ett stort nätverk. Två bra, aktuella exempel är Facebook och Twitter. Ju fler användare, desto större anledning att både vara kvar i nätverket och för nya användare att ansluta sig till det. 2) Höga kostnader för att byta leverantör. Att byta leverantör kan innebära att man tvingas betala en avgift när man exempelvis säger upp ett abonnemang. Det kan också innebära att man måste lära sig en ny produkt, vilket kan vara tidsödande. 3) Ett starkt varumärke är en annan viktig konkurrensfördel. Och här gäller det att kunden är beredd att betala för varumärket, det är definitionen på att det är starkt. 4) Produkter eller tjänster som är verksamhetskritiska. Om ett bolag kan erbjuda en produkt som är väldigt viktig för kundens verksamhet blir priskänsligheten lägre, särskilt om produktens kostnad är låg i relation till de totala kostnaderna. När Airbus eller Boeing tillverkar ett flygplan finns det ett stort antal produkter som är verksamhetskritiska men som inte kostar särskilt mycket i relation till vad flygplanet kostar att tillverka, till exempel kullager. En annan relaterad konkurrensfördel kan vara en väl utbyggt servicenätverk så att man som kund inte får några längre avbrott i sin produktion. Ytterligare konkurrensfördelar är 5) skalfördelar, att de fasta kostnaderna kan slås ut på ett större antal enheter, vilket gör produktionen mer effektiv samt att 6) bolaget har lägre inköpskostnader än konkurrenterna.

Förutom ovanstående vill jag gärna äga bolag med en väldiversifierad kundstock, en flexibel kostnadsbas samt en hög andel återkommande intäkter (från service exempelvis). Jag ser det som en trygghet att bolaget inte står och faller med en eller ett fåtal kunder, att kostnaderna kan reduceras på ett smidigt sätt vid en konjunkturförsämring samt att en stor del av intäkterna är ganska förutsägbara och inte särskilt konjunkturberoende.

Håll utkik efter bolag med ovanstående kriterier i den annalkande rapportperioden!